Nu är den verkligen här. Hösten.

Samtidigt som jag får en oerhört mysig känsla. Ni vet, gosiga koftor, tända ljus, mysiga innedagar och allt det där, så får jag även en känsla, då jag bara vill krypa ner i sängen och sova fram tills våren.

Jag menar, hur kul är det att titta ut, och det man ser är ösregn och hur vinden nästan fäller träden?

 

Nej sk ainte klaga. Detta är mysigt!

(när det inte regnar iaf.. hehe)